<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
    <channel>
        <title><![CDATA[Toroton AB]]></title>
        <description><![CDATA[Flygel och pianohandel, renovering-försäljning av dessa]]></description>
        <link>https://www.toroton.se</link>
        <atom:link href="https://www.toroton.seblog.rss" rel="self" type="application/rss+xml" />
        <language>sv-se</language>
        <lastBuildDate>Fri, 17 Apr 2026 09:37:54 +0000</lastBuildDate>                
            <item>
                                <title><![CDATA[När en flygel får nytt liv - prismodeller och värde på en Steinway utan att köpa nytt]]></title>
                                <description><![CDATA[<p>Det finns få instrument som väcker så mycket känslor som en Steinway. För vissa är de en dröm, för andra ett arbetsverktyg. Ofta är det båda samtidigt, ett musikinstrument, en möbel och ett estetiskt objekt i ett. Och just därför blir frågan om pris och värde lätt förvirrande, särskilt om man tittar på begagnade Steinways.</p><br /><p>Samtidigt finns en sak som är väldigt enkel. Det mest miljövänliga valet är nästan alltid att ta hand om det som redan finns. En välbyggd flygel kan leva i generationer, om den får rätt omsorg. Steinway är byggd för det, men tid och klimat påverkar även de bästa.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Varför kostar en ny Steinway så mycket, och varför är en helrenoverad så intressant?</h2><p>Steinway publicerar normalt inte listpriser öppet online och pekar på att pris påverkas av modell, finish, frakt och även valutakurs. Det säger en del om nivån. I praktiken kan en ny stor modell hamna runt 1,7 miljoner kr, medan vi på Toroton kan erbjuda helrenoverade instrument i ett helt annat spann - mellan 600 000 och 800 000 kr.</p><p>Det är här miljötänket blir konkret. En helrenoverad flygel innebär att man återbrukar ett instrument som redan finns, och tar det tillbaka till ett skick där det fungerar och känns som det ska. När det görs på riktigt, där mekanik, klang och stabilitet får den tid som krävs, då får man både hantverk och hållbarhet i samma paket.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Modellerna, och varför storlek spelar roll</h2><p>Steinway har flera flygel modeller i olika storlekar. De vanligaste namnen du stöter på är Model D, C, B, A, O, M och S.</p><p>En grov tumregel är att mer längd ofta ger större klanglig potential, särskilt i basregistret. Modell D är konsertflygeln och är 274 cm lång. Model B brukar kallas en “perfekt” storlek för många musiker som vill ha mycket av konsertkänslan hemma eller i studio, utan att gå upp i full konsert skala. </p><p>Men här är den delen som många missar, och som vi ofta pratar om. Två flyglar av samma modell kan ändå kännas som två olika personer. Klang, anslag, respons. Vissa instrument är mer explosiva och direkta, andra mer romantiska och mjuka. Det är därför provspelning och rätt vägledning betyder så mycket, särskilt eftersom många köpare inte riktigt vet vad de letar efter i början.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Vad som påverkar värdet på en begagnad Steinway</h2><p>När du tittar på en begagnad Steinway handlar värdet sällan om en enda sak. Det är summan av flera, och några är viktigare än man tror.</p><p> </p><h3 class="smallsubtitle">1. Skick, och vad som faktiskt är gjort</h3><p><br>Det räcker inte att den ser fin ut. En seriös bedömning tittar på resonansbotten, strängar och hur jämnt och smidigt mekaniken fungerar. Har instrumentet blivit ordentligt genomgånget, eller är det en ytrenovering?</p><h3 class="smallsubtitle"> </h3><h3 class="smallsubtitle">2. Renoveringskvalitet</h3><p><br>En helrenovering handlar om mer än kvalitetsdelar. Det handlar om geometri i mekaniken, balans i tangenterna, justering, intonation, stabilitet och att flygeln håller stämning och spelkänsla över tid. Det är skillnaden mellan,” iordninggjord”, “renoverad” och “helrenoverad till fabriksnytt skick”.</p><p> </p><h3 class="smallsubtitle">3. Ålder och historik</h3><p><br>Ålder i sig är varken bra eller dåligt. En äldre Steinway kan vara fantastisk, men bara om den har fått rätt vård och underhåll. Man ska komma ihåg att serienummer och årtal säger mycket om ålder, men ingenting om hur den faktiskt mår i dag.</p><p> </p><h3 class="smallsubtitle">4. Modell och storlek</h3><p><br>Som sagt, modell spelar roll. Inte bara för pris, utan för hur lätt den är att placera, och för hur den funkar i rummet. En stor flygel i ett torrt, litet rum är inte alltid en vinst, hur lockande det än känns.</p><p> </p><h3 class="smallsubtitle">5. Rummet och klimatet</h3><p><br>Det här är den tysta värdeförstöraren. För torr luft är hårt mot trä, limfogar och resonansbotten. Ålder och uttorkning kan tyvärr bidra till sprickor och problem med resonansbotten. </p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Varför helrenoverat ofta är den smartaste vägen</h2><p>Om du vill spela mycket, utvecklas och samtidigt göra ett hållbart val, är en helrenoverad flygel ofta det mest rationella, och det mest inspirerande. Du slipper osäkerheten kring vad som väntar runt hörnet, och du får ett instrument som är byggt för att användas, inte för att stå som en dyr prydnad.</p><p>Och det är också därför vårt lager sticker ut. Det finns nästan ingen i Sverige som har den typen av utbud av restaurerade instrument på plats. Det gör att du kan jämföra, känna skillnaderna mellan individer och hitta den som passar dig, inte bara den som råkar finnas.</p><p> </p><p> </p><h3 class="subtitle">FAQ</h3><h3><br><span style="font-weight: bold;">Vad kostar en begagnad Steinway flygel?</span></h3><p>Det varierar mycket beroende på modell, skick och vad som är gjort. En helrenoverad Steinway hamnar ofta högre än en i befintligt skick, orenoverad, men du betalar för trygghet, spelkänsla och klang som håller över tid.</p><p> </p><h3><span style="font-weight: bold;">Är helrenoverad alltid bättre än vanligt begagnad?</span></h3><p>Om helrenoveringen är seriöst gjord, ja, särskilt om du vill ha ett instrument som fungerar stabilt och känns jämnt. Men prova alltid, två flyglar är aldrig identiska.</p><p> </p><h3><span style="font-weight: bold;">Vilken modell ska jag välja om jag vill ha en flygel hemma?</span></h3><p>Brukare och instrument måste hitta varandra. Man brukar känna kontakten på en gång. Har man turen att ha tillräckligt med plats slipper man kompromissa med valet av storleken.<br>Storlek påverkar klangkvalité och volym, hur instrumentet lever i ditt hem. Det viktiga är att den inspirerar dig att spela varje dag.</p>]]></description>
                                <pubDate>Thu, 19 Feb 2026 13:14:26 +0000</pubDate>
                                <guid>https://www.toroton.se/b/nar-en-flygel-faar-nytt-liv---prismodeller-och-varde-paa-en-steinway-utan-att-kopa-nytt</guid>
                                <link>https://www.toroton.se/b/nar-en-flygel-faar-nytt-liv---prismodeller-och-varde-paa-en-steinway-utan-att-kopa-nytt</link>
                            </item>                
            <item>
                                <title><![CDATA[Malmsjö är den svenska klangen som vi ger ett nytt liv]]></title>
                                <description><![CDATA[<p>När vi pratar Malmsjö pratar vi inte om vilket gammalt instrument som helst. Vi pratar om svenskt hantverk som i sina bästa exemplar kan leverera en klang och en spelkänsla som känns större än etiketten på locket. En riktigt bra Malmsjö flygel kan vara både ett musikinstrument och ett arv. Och när den är rätt återställd kan den kännas som ett instrument du kan växa med i många år, oavsett om du spelar hemma, undervisar eller vill ha den där konsertnära känslan i fingrarna.</p><br /><p>Det är också därför vi lägger så mycket tid på att hitta Malmsjö som är värda att rädda. Många instrument riskerar annars att försvinna när hem töms eller när man inte längre har plats. För oss är det här inte slit och släng. Det är återbruk på riktigt.</p><p> </p><h2 class="headline">Det är nåt särskilt med Malmsjö</h2><p>Det finns en särskild förkärlek i Sverige för svensktillverkade instrument. Och vi förstår den. De är en del av vår musikhistoria, men också av våra hem. För ett piano är inte bara ett instrument. Det är också en möbel, ett estetiskt objekt och ofta en samlingspunkt. Många berättar om hur man spelade till jul, hur någon i familjen alltid satte sig och improviserade, eller hur pianot helt enkelt stod där och betydde något.</p><p>Malmsjö är ett av de namn som fortfarande kan ge en stor musikalisk upplevelse, även idag. Men en viktig sak måste sägas: alla instrument är individer. Två Malmsjö kan ha helt olika karaktär. Den ena kan vara direkt och tydlig, med snabb respons. Den andra mer romantisk, mjuk och sjungande. Det är därför provspelning och rätt vägledning är så viktigt.</p><p>När du väljer mellan piano och flygel handlar det inte bara om plats och pris. Det handlar om hur du vill spela.</p><p> </p><p>Ett Malmsjö piano passar ofta dig som vill ha ett instrument som är lätt att placera i hemmet och som ger mycket musik för pengarna. Bra pianon har en tydlig ton, stabil mekanik och en spelkänsla som fungerar för både vardagsspel och seriös utveckling.</p><p><a href="/?p=p8025">Läs om våra pianon från Malmsjö</a></p><p>En Malmsjö flygel är en annan värld i uttryck. Du får ofta mer dynamiskt omfång, mer nyans i anslaget och en klang som kan kännas större och mer levande. För många är flygeln också ett dröminstrument. Inte för att det “måste” vara en flygel, utan för att det ibland är just den spelkänslan och den klangen som gör att man spelar mer.</p><p><a href="/?p=p7887">Läs om flyglar från Malmsjö</a></p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Helrenoveringar till fabriksnytt skick för en mindre peng</h2><p>Vi stöter ofta på Malmsjö flyglar som ser fina ut, men som inte längre spelar som de borde. Ytan kan glänsa, men klangen kan kännas trött, stämningen kan vara instabil och mekaniken kan vara ojämn. Det är precis här helrenovering kommer in.</p><p>För oss är helrenovering inte kosmetik. Det är ett omfattande hantverksarbete som ger instrumentet en ny livscykel. En helrenovering handlar om mer än små reparationer när instrumentet har fått många timmars spel bakom sig och materialtrötthet och klimatpåverkan har hunnit sätta spår. Ofta räcker inte mindre insatser längre efter ungefär 30 till 35 år. Då krävs större ingrepp för att instrumentet ska få börja om.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Så sätts priserna</h2><p class="smallsubtitle">1) Skicket under ytan</p><p><br>En blank yta säger nästan ingenting. Det som betyder mest är resonansbotten, stall, strängar, stämnaglar och mekanik. Ett instrument kan se fint ut men vara instabilt i stämningen, ha ojämn mekanik eller ha tappat mycket av sin klang.</p><p> </p><p class="smallsubtitle">2) Hur mycket som faktiskt är gjort</p><p><br>Många instrument säljs som “renoverade” när det i praktiken handlar om mindre justeringar. För oss är skillnaden enorm mellan “spelbar” och “återställd”. När vi helrenoverar handlar det om att bygga upp instrumentet till ett skick där det fungerar som det ska, känns som det ska och håller över tid.</p><p> </p><p class="smallsubtitle">3) Klang och spelkänsla</p><p><br>Det här är något många missar. Du kan inte läsa dig till allt. Vissa instrument är mer explosiva och direkta. Andra mjuka och sjungande. Och det som är “bäst” är ofta det du själv trivs med. Därför är vårt lager en stor fördel. Du kan jämföra flera instrument och faktiskt känna skillnaden.</p><p> </p><p class="smallsubtitle">4) Modell, storlek och användningsområde</p><p><br>En större flygel ger ofta mer bärighet och större klang, men kräver ett rum som låter den komma till sin rätt. Ett piano kan vara perfekt i många hem, men även där påverkar konstruktion och storlek både ljud och respons.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Malmsjö piano serienummer - så hjälper det dig förstå värdet av ditt piano</h2><p>Om du vill förstå ditt Malmsjö piano bättre är serienumret en bra start. Med Malmsjö piano serienummer kan vi ofta ringa in ungefärlig tillverkningsperiod och ibland få en tydligare bild av vad det är för instrument. Det hjälper när du vill bedöma förutsättningar, planera service eller förstå vad som är rimligt i pris.</p><p>Serienumret sitter ofta på gjutjärnramen eller inne i instrumentet. På flygel kan det också finnas på ramen och ibland på fler ställen. Ta gärna en bild när du hör av dig, så går det snabbare.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Vi hittar instrumenten där andra inte letar</h2><p>Vi letar ofta efter instrument som annars riskerar att försvinna. Ibland kommer de från hem där ingen längre spelar. Ibland handlar det om dödsbon, flyttar eller att man bara inte har plats. Det är sorgligt när ett välbyggt instrument hamnar på tippen. Det är också helt onödigt.</p><p>Att återbruka ett kvalitetsinstrument är ofta ett av de mest hållbara valen du kan göra som pianist. Du tar vara på material, hantverk och historia. Och när instrumentet dessutom återställs på riktigt, då får du ett instrument som kan leva vidare i generationer.</p>]]></description>
                                <pubDate>Thu, 19 Feb 2026 13:08:00 +0000</pubDate>
                                <guid>https://www.toroton.se/b/malmsjo-ar-den-svenska-klangen-som-vi-ger-ett-nytt-liv</guid>
                                <link>https://www.toroton.se/b/malmsjo-ar-den-svenska-klangen-som-vi-ger-ett-nytt-liv</link>
                            </item>                
            <item>
                                <title><![CDATA[Så fungerar QRS PNOmation i ett självspelande piano]]></title>
                                <description><![CDATA[<p>Att se ett akustiskt piano börja spela av sig själv är lite som att se magi. Tangenterna rör sig, pedalerna jobbar(osynligt) och rummet fylls av musik, men ingen sitter vid klaviaturen. Bakom den tekniken finns ett väldigt genomtänkt system: QRS PNOmation. I den här artikeln går vi på djupet i hur systemet fungerar i ett självspelande piano och varför just QRS har blivit en favorit bland pianotekniker och pianister världen över.</p><br /><h2 class="headline">Vad kallas ett självspelande piano?</h2><p> </p><p>På svenska säger vi oftast självspelande piano eller spelpiano. På engelska används player piano eller self-playing piano. Historiskt syftade det på mekaniska pianon som spelade med pappersrullar, lufttryck (pedaler som på en tramporgel) eller en motor som drog rullen framåt.</p><p>Dagens QRS PNOmation bygger vidare på samma grundidé men använder elektronik, sensorer och datorstyrning i stället för perforerade pappersrullar. Resultatet är att ditt helt vanliga akustiska piano kan spela upp avancerade tolkningar med nyanser, dynamik och frasering som om en levande pianist sitta vid klaviaturen.</p><p> </p><h2 class="headline">Hur fungerar ett självspelande piano?</h2><p> </p><p>Låt oss ta det stegvis, med QRS PNOmation som exempel.</p><p> </p><p><span style="font-weight: bold;">1. Ditt akustiska piano i centrum</span><br>Först och främst är det fortfarande ditt akustiska piano eller en flygel som du har i hemmet! Det har bara fått en ny dimension! Strängar, resonansbotten, hammare och mekanik är samma som förut. Det är därför ljudet känns äkta och fylligt, inte som en högtalare som spelar upp en inspelning.</p><p>QRS är ett diskret system inuti pianot, utan att förstöra känslan i mekaniken. När du vill kan du spela helt manuellt precis som vanligt.</p><p> </p><p><span style="font-weight: bold;">2. Solenoiderna som aktiverar tangenterna</span><br>Under klaviaturen monteras en rad små elektromagneter, så kallade solenoider, en per tangent. När systemet skickar en signal trycker solenoiden upp tangentens baksida, som aktiverar mekaniken, så att hammaren slår mot strängen, precis som när du spelar med fingrarna.</p><p>QRS PNOmation använder längre, helt inkapslade solenoider. De ger bättre kontroll på låg volym och jämnare anslag och kan bli kalibrerade individuellt.</p><p> </p><p><span style="font-weight: bold;">3. En liten dator som läser noterna</span><br>All styrning sker från en kompakt styrenhet och processor, vanligtvis dold i pianot eller under flygeln</p><p> Där finns:</p><ul><li>minnet där musikbiblioteket lagras</li><li>själva spelmotorn som översätter notdata till rörelse i solenoider och pedaler</li><li>wifi och bluetooth för uppkoppling mot mobil, surfplatta och smarta hem-enheter</li></ul><p> </p><p><span style="font-weight: bold;">Till skillnad från många enklare system lagras mycket av musiken direkt i pianot, inte bara i molnet eller i din telefon. Det gör att du kan styra pianot även utan internet, via egen lokal wifi-zon eller fjärrkontroll.<br> </span></p><p><span style="font-weight: bold;">4. Musikbiblioteket som får pianot att leva</span><br>En stor del av upplevelsen sitter i repertoaren. QRS har arbetat med självspelande pianon och musikrullar sedan början av 1900-talet och har i dag ett av världens största bibliotek med tusentals titlar i många genrer. Utöver datafilen ger audiofilen en extra krydda till din musikupplevelse, genom att via högtalare lägga till orkestrala arrangemang, komp till pianot eller låta pianot kompa dina favorit jazz sångare.</p><p>I praktiken betyder det att du kan låta ditt piano spela allt från klassisk repertoar till jazz, visor, film musik, pop osv. Du väljer låtar eller spellistor i appen och QRS PNOmation tar hand om resten.</p><p> </p><p><span style="font-weight: bold;">5. Pedaler, dynamik och nyanser</span><br>Det som gör ett självspelande piano intressant även för erfarna pianister är hur väl det klarar nyanser. QRS PNOmation styr inte bara vilka tangenter som spelas, utan också hur snabbt de rör sig och hur pedalerna arbetar.</p><p>Det är dessa små variationer som avgör om ett stycke känns levande eller “mekaniskt”. Systemet använder hög upplösning i styrsignalerna och kraftfulla solenoider för att återge dynamik och frasering så nära en live-pianist upplevelse som möjligt.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Hur upplevs det här som ägare?</h2><p> </p><ul><li>Du sätter dig i soffan med mobilen eller surfplattan.</li><li>Du öppnar QRS-appen och väljer spellista, artist eller stämning.</li><li>Pianot kopplar upp sig mot din enhet via wifi.</li><li>Tangenterna börjar röra sig och rummet fylls av akustisk pianomusik.</li></ul><p> </p><p>Vill du, så kan du koppla in systemet mot smarta högtalare eller tv för att låta pianot spela i synk med musik eller video via QRS SyncAlong-funktioner.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Inspelning och övning med PNOscan</h2><p> </p><p>I många installationer kombineras QRS PNOmation med PNOscan, ett optiskt sensorsystem som läser av varje tangents rörelse. Det gör att pianot inte bara kan spela upp, utan också spela in dig.</p><p>För dig som övar betyder det att du kan:</p><ul><li>spela in din tolkning och lyssna i efterhand</li><li>skicka filen till lärare</li><li>låta pianot spela upp din egen inspelning på nytt, med samma nyanser</li></ul><p><br>Allt detta sker utan att inverkan på mekaniken, så spelkänslan i pianot bevaras.</p><p> </p><h2 class="headline">Vilket är det bästa pianot som spelar sig självt?</h2><p> </p><p>Tekniskt sett ligger system som QRS PNOmation, Yamaha Disklavier och Steinway Spirio i toppsegmentet. QRS PNOmation har fördelen att det kan byggas in i många olika pianon, både nya och äldre, och att det går att uppgradera systemet i takt med att tekniken utvecklas.</p><p>Det gör att du kan välja det piano som passar din smak, din lokal och din nivå, och sedan låta Toroton utrusta det med ett playersystem som gör instrumentet till hemmets naturliga samlingspunkt.</p><p> </p><h2 class="headline">Toroton berättar gärna mer om systemet och självspelande pianon</h2><p> </p><p>Om du är nyfiken på hur ett självspelande piano skulle fungera hemma hos dig, eller vill veta mer om vilka instrument som passar bäst tillsammans med QRS PNOmation, är nästa steg att boka en personlig genomgång och provspelning hos Toroton.</p><p><br>Och vill du hellre läsa mer om själva instrumenten kan du alltid kika in på vår sida om <a href="/?p=p7762">självspelande pianon</a>.</p>]]></description>
                                <pubDate>Thu, 18 Dec 2025 10:30:40 +0000</pubDate>
                                <guid>https://www.toroton.se/b/saa-fungerar-qrs-pnomation-i-ett-sjalvspelande-piano</guid>
                                <link>https://www.toroton.se/b/saa-fungerar-qrs-pnomation-i-ett-sjalvspelande-piano</link>
                            </item>                
            <item>
                                <title><![CDATA[Därför ska du renovera pianot i stället för att köpa nytt]]></title>
                                <description><![CDATA[<p>Att sitta framför ett gammalt piano eller en flygel är lite som att bläddra i en gammal bok för det<br>finns en historia i varje tangent, i varje ton. I stället för att låta dessa instrument hamna på tippen<br>finns ett bättre och betydligt mer hållbart alternativ: att renovera. Hos Toroton handlar<br>renovering inte bara om att byta delar, utan om att återuppliva en själ.</p><br /><h2 class="headline">Både ett miljövänligt och musikaliskt val</h2><p> </p><p>Att renovera ett piano eller renovera en flygel är ett av de mest miljövänliga val du kan göra<br>som pianist eller musikälskare. Ett piano är byggt för att hålla i generationer, i regel med<br>material av mycket högre kvalitet än vad som används i dagens massproducerade modeller.<br>När man restaurerar återanvänder man värdefullt trä: resonans, konstruktion-<br>struktur,gjutjärnsram, i stället för att tillverka nytt som minskar både avfall och<br>koldioxidutsläpp.</p><p><br>Det är också en form av kulturarvsvård. Många av de pianon som renoveras hos Toroton har en<br>historia som sträcker sig långt tillbaka – ibland till 1800-talet – och varje instrument har sin egen<br>karaktär. Ett restaurerat instrument blir därför inte bara ett fungerande musikinstrument, utan ett<br>stycke levande historia.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Hur går en pianorenovering till?</h2><p>Renovering handlar inte bara om att byta ut slitna delar utan om att förstå instrumentet.<br>Hos Toroton inleds varje projekt med en grundlig genomgång där man bedömer först<br>och främst ljud och klang potential. Vid positiv bedömning kommer allt annat att<br>renoveras:</p><p><br>Arbetet innefattar:</p><p><br>● Byte av stämstock, strängar, stämnaglar<br>● Slipning/byte av hammare<br>● Heljustering av mekaniken, med byte av filt, läder och fjädrar<br>● Lackering och ytbehandling, in-och utvändigt<br>● Restaurering av resonansbotten<br>● Renovering av klaviaturen</p><p> </p><p>Resultatet blir ett instrument som känns som nytt men med den värme och karaktär som bara<br>äldre instrument har.</p><p><br>Du kan se flera exempel på färdiga renoveringar i vårt <a href="/?p=p8427">galleri</a> , där både pianon och flyglar fått<br>nytt liv med respekt för deras ursprung.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Alla pianon är individuella</h2><p>Ett piano är inte bara en möbel. Det är ett levande instrument med sin egen personlighet. Vissa<br>har en mjuk och romantisk klang, andra är mer explosiva och dynamiska. Därför kräver varje<br>instrument en unik hand. Det är just det Toroton är mästare på – att hitta och framhäva<br>instrumentets själ.</p><p><br>Många av de instrument som Toroton tar emot har hittats i gamla hem, via flyttfirmor som<br>tömmer dödsbon. Det finns ofta en historia bakom varje instrument – kanske spelades det på<br>julafton, eller användes i en musikskola. I stället för att låta dessa minnen gå förlorade får de<br>fortsätta sprida glädje i nya hem.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">En del av den svenska musikhistorien</h2><p>Från 1700-talets första klaver tillverkare till 1900-talets storhetstid har pianot haft en självklar<br>plats i svenska hem. Under 1970-80-talet dalade intresset, men idag växer det igen, mycket<br>tack vare renoveringar och ett ökat intresse för hållbarhet och genuint hantverk.</p><p> </p><p> </p><h2 class="headline">Glöm för all del inte sköta om ditt piano</h2><p>När ett piano eller en flygel har fått nytt liv förtjänar det också lite vardagsomsorg. Ställ det där<br>temperaturen är någorlunda jämn, undvik element och starkt solljus, och låt det stämmas<br>regelbundet. Små, enkla vanor gör stor skillnad för både klang och spelkänsla under många år<br>framöver. Vill du ha fler handfasta tips hittar du våra råd om <a href="/?p=p5836">pianoskötsel</a>.</p><p> </p><p> </p><p> </p><h2 class="subtitle">Vanliga frågor och svar</h2><p><br><span style="font-weight: bold;">Vad kostar det att renovera ett piano?</span><br>Priset varierar beroende på instrumentets skick och omfattningen av arbetet. En enklare<br>service kan ligga på några tusen kronor, medan en fullständig renovering kan kosta mer.<br>Kontakta Toroton för ett pris.</p><p><br><span style="font-weight: bold;">Är alla pianon värda att renovera?</span><br>Inte alla, men många fler än man tror. Toroton hjälper dig att bedöma om ditt instrument är en<br>bra kandidat.</p><p><br><span style="font-weight: bold;">Hur länge håller ett renoverat piano?</span><br>Med rätt vård kan ett renoverat piano hålla i flera generationer, ofta längre än ett nytt<br>massproducerat instrument.</p><p><br><span style="font-weight: bold;">Kan man byta in sitt gamla piano?</span><br>Ja. Toroton samarbetar med flyttfirmor och tar efter besiktning emot äldre instrument i inbyte,<br>för att ge dem nytt liv hos någon annan.</p>]]></description>
                                <pubDate>Thu, 04 Dec 2025 13:37:43 +0000</pubDate>
                                <guid>https://www.toroton.se/b/darfor-ska-du-renovera-pianot-i-stallet-for-att-kopa-nytt</guid>
                                <link>https://www.toroton.se/b/darfor-ska-du-renovera-pianot-i-stallet-for-att-kopa-nytt</link>
                            </item>                
            <item>
                                <title><![CDATA[Gratis Pianon på blocket, är det möjligt?]]></title>
                                <description><![CDATA[<p class="bodytext">Pianolärare får ofta frågan från föräldrar om pianon de hittatpå Blocket är köpvärda. Det är omöjligt att ge ett brasvar utan att först provspela pianot och det krävs ändå en pianotekniker för att göra en pålitlig bedömning ominstrumentets kvalitéer, möjligheter och inte minst risker. Pianot som först var gratis, eller kostade ett par tusen-lappar, kan i slutändan bli en betydligt dyrare och besvärligare affär än planerat. Som ett svar på denna problem-atik erbjuder ett flertal pianotekniker begagnade pianon som kontrolleras och efter behov justerats, renoverats,stämts och levereras för ett totalt pris från c:a 10 000 kr. Pianobulletinen har träffat en av dessa, pianoteknikerLajos Toro, för att prata om den förändrade situationen och få svar på vanliga frågor.</p><br /><h2 class="smallsubtitle"><span style="font-weight: bold;">Pianobulletinen</span>: Du har din bas här i din verkstad och butik i Eskilstuna. Berätta lite om hur du arbetar och om vägen hit.</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Musiken har hela tiden varit en viktig del av mitt liv. Vid 16 års ålder började min bana som pianotekniker som lärling hos en lokal pianotekniker mitt i Transsylvaniens hjärta. Tre år av studier, praktik och avlagt prov blev följden av detta möte. I slutet på 1980-talet flyttade jag till Eskilstuna och fortsatte min pianoteknikerbana som anställd på den lokala pianofirman Lasses Piano & Flytt där jag under flera år renoverade hundratals pianon, vilket gav mig ovärderliga praktiktimmar inom yrket. Sedan följde studier på Musikhögskolan iStockholm med examen i pianostämning. Samma år blev jag även utexaminerad från Yamahas Pianotekniker Akademie i Hammamatsu, Japan som konserttekniker. 1992 startade den egna verksamheten Toroton i vilken jag utför reparationer och helrenoveringar av klaverinstrument, stämningar av dessa, konsert- och studioservice samt all service runtomkring. Sedan början av 2000-talet har handel med begagnade och nya pianon och flyglar kompletterat verksamheten på en butiksyta på 200 kvm. En egen verkstad och lager på nära 450 kvm ger plats för de c:a 370 begagnade och nya instrumentfirman alltid har på lager. Sedan 2013 har jag ett samarbete med tyska pianotillverkaren Steingraeber & Söhne och kan därmed leverera konsertflyglar av yppersta kvalitet.</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Det akustiska pianot har ju haft en central plats i många hem under det senaste århundradet men vi tvingas nu som pianolärare ta hänsyn till att detta av olika skäl har förändrats. Hur ser du på detta?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Pianots status har förändrats på ett väldigt dramatiskt sätt, lite i smyg i mitten på 90-talet men mera accentuerat de senaste 10-15 åren. När jag började min karriär i Sverige i slutet av 80-talet var samspelet i svenska hem fortfarande aktivt och levande. Högtiderna var den tid då släkten samlades och en viktig del av samvaron var att musicera tillsammans med de instrument man hade tillhands, med pianot i en central roll! Detta har stegvis fasats ut, och från att producera musik själva har folk alltmer gått över till att konsumera musik. Nu sitter man vid julbordet med öronen igenpluggade med varsin iPhone eller dylikt. Om man som professionell pianotekniker,musikaffär eller pianolärare – bör ta hänsyn till det, och hur, är en annan fråga. Musikläraren är den viktigaste länken mellan barn, student, brukare och musikens värld och har inte bara rollen som teknisk rådgivare, artistiskt stöd och den person som väljer ut vilka låtar som skall ”inmundigas”. Denne skall också vägleda och ställa kvalitativa krav. Därför måste lärarna själva ha kunskap om pianot, dess fysiska och psykiska inverkan och påverkan på den som spelar, och kanske lära brukaren att ta hänsyn till det!</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">I vilken omfattning stämmer folk sina pianon nu för tiden?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Inte bara privatpersoner utanäven institutioner har dragit in påutgifterna. Det finns en periodicitet ifolks bruk av pianon, det samma gällerstämningarna. En kategori är de somsjälva spelar, oavsett ålder eller period iarbetslivet. De låter sina instrument blistämda från ett par gånger om året till en gång var tredje år. Förvånansvärt är att pianolärarna är bland de sämre på att låta sina instrument bli stämda. Det gäller kyrkomusiker också. Kan det vara tillgången till instrument på arbetsplatsen, eller att de har svårt att få avdrag för stämningskostnaden? Det kan ge felsignaler till eleverna: ”- Jag har inte stämt pianot på 15 år och ändå så låter det bra!” En annan grupp är mor- och farföräldrar som får besök av barnbarnen och därför stämmer sina pianon. Ofta så är det barnbarnen själva som klagar på att ”detlåter inte bra” eller ”det låter inte som på skolan”. Den här gruppen brukar vara mest samvetsgrann. Föräldrarna sitter ofta i en svårare sits dels ekonomiskt dels genom andra fritidsintressen och prioriteringar. Hemmabio tar över platsen från pianot och p.g.a. det hamnar pianot någonstans i skymundan ”där det inte stör” och blir bortprioriterat, liksom stämningen. Som sådant blir stämningen ett onödig ont för både plånbok och hemfrid. Barnen känner inte riktigt att de håller på med någonting meningsfullt, snarare något som stör omgivningen. Andra saker är viktigare, stämningen kommer i sistahand.</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Vilka problem kan uppstå i instrumentet om man stämmer allt för sällan?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Alla instrument som inte används och stäms regelbundet går i dvala, d.v.s. de tappar klangkvalitét. Det tar väldigt lång tid att få liv i dem igen. När det gäller stämningen lider de inte fysisk skada men att få dem stabila igen kan ta flera år. Vi brukar därför rekommendera minst en stämning om året även om pianot står oanvänt. Pianot måste upp i 440Hz om man ska kunna använda inspelat studiematerial, vid samspel, för att ta ut musik på gehör eller spela tillsammans med inspelningar.</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Hur brukar föräldrar resonera när det gäller valet mellan akustiskt och digitalt piano?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: De flesta vet för lite om detta val eftersom de får för lite, felaktig eller tvetydig information. Musikskolorna själva står också för en del av osäkerheten genom att släppa in digitalpianon i undervisningen, pianostudion osv. Det är OK så länge man gör klart att det tjänar ett annat syfte och inte är någon ersättning för akustiska instrument. Som sådant tycker föräldrarna också att det är okej så länge det är ”vägda- och anslags-känsliga” tangenter. De får ofta inte information om att när man övar på keyboard betyder inte att man automatiskt kan spela på akustiskt piano, motoriken räcker inte för tangenternas spelvikt. Dessutom, enligt nya studier, uppkommer följdskador i form av inflammation i handen. För att ha ”fördelen” att slippa kosta på en stämning på 1 100 kr per år, betalar de 2 000 kr per år. Jag menar då att ett någorlunda bra digital piano som motsvarar musikskolans krav på instrument kostar mellan 12-15 000 kr. Dess livslängd är minst 6-7 år med måttligt bruk, men andrahandsvärdet sjunker som en sten! Med andra ord så tror jag att de ofta inte resonerar över rätt frågor och inte heller med rätt underlag.</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Hur har efterfrågan på akustiska pianon förändrats senaste decennierna?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Det speglas bäst genom utbudet på Blocket. Från att uppskattningsvis nästan vartannat svenskt hem ägde ett klaverinstrument till att de nu i bästa fall skänkes bort och än värre, att de körs till tippen i hundratal, så gick utvecklingen otroligt fort. Bara de senaste 10-15 åren har i och med detta statusen på pianon och hemmamusicerandet i 1950-70 talets bemärkelse sjunkit i botten och därför även efterfrågan. Pianot kräver ju mycket tid, svett och tårar men ger å andra sidan njutning på mycket längre sikt. Men det har blivit viktigare att ha senaste surfplat-an, smartphonen, ladda ner film och musik, vara närvarande på alla möjliga sociala plattformar och det finns knappt tid att hänga med i utvecklingen. Dessutom så står alla idrotts- och fritidsaktiviteter i kö..</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Ja, alla vet ju numera att man kan få gratis pianon på Blocket. Hur har detta påverkat marknaden för begagnade akustiska piano?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Vi har delvis varit inne på den frågan redan, men det värsta är väl att “gratis” är en vilseledande formulering som dessutom har en kraftigt status sänkande verkan. Det tar tid för oss att förklara varför vi tar tiofaldigt mer betalt för till synes samma instrument som de ser på Blocket. Jag brukar förklara att de vid köp i en affär ofta får själva pianot på köpet, vi tar bara betalt för de följdkostnaderna de inte ser och inser vid ”gratisköpet” som transporter, stämningar, mekanikjustering-reparation. Dessutom får de trygghet och garanti.</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Hur ser denna marknad ut i ett europeiskt perspektiv?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Man behöver inte gå så långt. Det räcker om man tittar på grannländerna Norge och Finland. Där är priserna fortfarande på normala nivåer. Köparna är vana att välja tryggheten framför att stirra sig blinda på ”så billigt som möjligt” och förvänta sig hög kvalitet. Ingen skulle förvänta sig att gå in i en BMW-salong och börja pruta på 300 000-kronors bilar med motiveringen att ”det finns ju BMW bilar för 40 000 kr på nätet” </p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Hur ska den som ändå letar efter fynd i denna djungel resonera ekonomiskt?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Har man väldig tur hittar man rätt på första försöket annars börjar det mödosamma letandet. Vill man vara säker tar man med sig en pianotekniker vilket kostar c:a 800 kr per gång. Har man väl hittat sitt piano kostar flytt rakt ut och rakt in 1 500-2 000 kr och eventuella trappor c:a 250 kr per avsats. Sedan blir det ju minst en stämning för ca 1 250 kr.</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Hur stora är då möjligheterna att trots allt hitta ett välfungerande piano till ett lågt pris på t.ex. Blocket?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Det finns ju ingen officiell statistik men det jag ser på marknaden är att turen att hitta ett riktigt fynd är 4-6%. Hyfsat bra instrument som kan tas i bruk utan omedelbart ingrepp kanske är ytterligare 10-15%. Resten är inte i bruksskick så runt 75% är renoverings- eller slaktobjekt. Detta för amatörbruk. Rent professionellt är min erfarenhet att 98% av instrumenten, nästan oavsett ålder i stort sätt bara har stämts och därför måste man göra en hel genomgång av mekaniken, dra åtskruvar, gradlägga klaviatur m.m</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Ja, alla vi som spelar piano vet ju hur obehagligt det är att spela på ett instrument med dåligt justerad mekanik jämfört med att spela på ett instrument i toppskick. Vad är det rent tekniskt och mekaniskt som skiljer dessa ytterligheter?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Oj, svår fråga! Man måste gå djupt in i tekniska detaljer. Men för det första är piano och flygelmekanik två olika konstruktioner. Det ena är en gammal fyrtaktsmotor, flygeln är en twin-turbo, typ... För det andra är mekaniken uppbyggd som en väldigt känslig mekanisk cirkel där justeringarna är på tiondels och hundradels millimeter-nivå Allting måste stämma annars förlorar man kraftöverföringen från tangent till hammare. En millimeter fel är enormt mycket. Det sammanlagda felet i mekaniken på ojusterade mekaniker uppgår till 4-5 millimeter. </p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Vad är kostnaden för att justera och renovera dessa olika bitar och på vilka instrument är det värt att göra det?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Egentligen är det frågan om man verkligen skall köpa ett instrument som skall renoveras. Äger man redan eller ärver ett renoveringsobjekt är den fråganen annan. Men märke, skick, kvalité och slitage är avgörande faktorer så den här bedömningen måste man göra från instrument till instrument. I många fall behövs mekanikjobb från 1 500 kr till 8 000 kr. Om det inte går att stämma p.g.a. lösa naglar måste det renoveras för ca 15 000 kr.</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Vad är de vanligaste problemen och riskerna med att råka köpa eller få ett dåligt instrument?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Att få ett instrument till skänks kan vara både till glädje och en björntjänst. Råkar man få ett renoveringsobjekt har man bara fått bekymmer. Man både har och inte har det efterlängtade pianot. Funkar inte pianot rent mekaniskt måste det åtgärdas, alternativt att göra sig av med det. Men ingen vill ha det...bekymmer... Många resonerar som att ”vi vet inte om barnet vill fortsätta spela, så vi köper något billigt. Senare får hon/han något bättre och dyrare”. Det är helt fel resonemang! Skulle man försöka lära barnet cykla på en cykel som har punkterade hjul?!... och förvänta sig att det fattar tycke för cyklandet? Barnen har fullt upp med koordination och kontroll av motoriken och behöver inte ett hinder till. Redskapet skall vara hjälpmedel inte ett hinder.</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Som lärare har vi ju lärt oss att anpassa vårt sätt att kommunicera till individen och att olika föräldrar därmed behöver olika slags argument för att besluta sig om att köpa ett akustiskt piano. Du möter ju många föräldrar som är mitt uppe i beslutsprocessen.Vilka argument upplever du generellt varade mest avgörande för att övertyga dem om värdet av att investera i ett bra instrument?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Det blir alltid en kombination av allt vi redan pratat om. Folk är väldigt olika och som du säger är de lyhörda för olika argument. Men det starkaste argumentet brukar vara att referera till barnets bästa. Oftast så låter jag dem övertyga sig själva och i slutändan låta dem vilja köpa det jag har att erbjuda.</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Vilka märken har bäst andrahands-värde?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Kända märken är givetvis mer värdebärande. Med detta är inte sagt att okända märken inte kan vara bättre instrument!</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Finns det någon kategori av begagnadepianon där man kan räkna med att få tillbakainvesteringen om man väljer att sälja efternågra år?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Återigen blir det fråga om märkesinstrument, men bara från privatmarknad till privatmarknad. Vid butiksköp förlorar man de inbyggda kostnaderna och vinsten, samt moms.</p><p class="bodytext"> </p><h2 class="smallsubtitle">Finns det någon särskild prisnivå närman kommer upp i en annan typ av marknadmed stabilare andrahandsvärde?</h2><p> </p><p class="bodytext"><span style="font-weight: bold;">Lajos</span>: Det finns en klar skillnad när det gäller instrument för professionellt bruk, både privat och inom musikinstitutioner. Jag skulle sätta den gränsen vid ca 16-17 000 kr och uppåt för pianon samt 60-70 000 kr för flyglar.</p><p class="bodytext">Besök gärna Lajos Toros hemsida: <a href="/?p=p5000">https://www.toroton.se/</a></p><p class="bodytext"> </p>]]></description>
                                <pubDate>Mon, 27 Jan 2025 08:43:28 +0000</pubDate>
                                <guid>https://www.toroton.se/b/gratis-pianon-paa-blocket-ar-det-mojligt</guid>
                                <link>https://www.toroton.se/b/gratis-pianon-paa-blocket-ar-det-mojligt</link>
                            </item>
     </channel>
</rss>